Skruv, gängor och fästelement

Siffrorna anger materialets hållfasthet. Första talet (8) multiplicerat med 100 ger brotthållfasthet i MPa, alltså 800 MPa. Andra talet (8) delat med 10 ger förhållandet sträckgräns/brotthållfasthet, här 80 procent. Sträckgränsen blir cirka 640 MPa. 8.8 är standard för de flesta karossbultar och lättare motorfästen.

Ju högre siffror desto starkare skruv. 8.8 klarar cirka 640 MPa sträckgräns, 10.9 klarar cirka 900 MPa och 12.9 klarar cirka 1080 MPa. 12.9 används där utrymmet är begränsat men belastningen hög, exempelvis vevstaksbultar. Högre klass gör dock skruven mer spröd och känsligare för stötbelastning.

Nej, byt aldrig till en lägre hållfasthetsklass än originalet anger, särskilt inte på motor-, hjul- eller styrningsdetaljer. En svagare skruv kan sträckas eller gå av vid samma åtdragningsmoment. Kontrollera alltid markeringen på skruvhuvudet, siffrorna är instansade och lätta att se med en lupp.

Metrisk gänga anges som M följt av diameter och stigning, till exempel M10x1,5. Diametern mäts över gängtopparna i millimeter och stigningen är avståndet mellan två gängtoppar. Standardgänga för M10 är oftast 1,5 mm medan fingänga kan vara 1,25 eller 1,0 mm. En gängtabell eller skjutmått med gängmall ger säkert svar.

Grovgänga har större stigning, snabbare montering och är mindre känslig för smuts, vanligast på karossbultar. Fingänga har mindre stigning, större kontaktyta och tål högre belastning men är känsligare för att kärva. Fingänga används ofta på hjullager, styrstag och andra precisionsdelar där hög klämkraft krävs.

UNC (Unified National Coarse) och UNF (Unified National Fine) är amerikanska tumbaserade gängstandarder, vanliga på äldre amerikanska bilar och motorer. UNC motsvarar grovgänga och UNF fingänga. Gängorna är inte kompatibla med metriska mått, så en M10-mutter passar aldrig på en UNC 3/8-tums bult.

Mät stigningen med en gängmall. Metrisk gänga anges i millimeter mellan topparna, tumgänga anges som antal gängor per tum (TPI). Ett enkelt test är att prova en känd metrisk mutter, går den inte an alls är gängan troligen tum. En gängtapp-sats med båda standarderna underlättar identifiering.

Borra hålet med rätt kärnhålsdiameter enligt tabell, till exempel 8,5 mm för M10x1,5. Använd förtapp, mellantapp och bottentapp i följd, smörj med skärolja och vrid ett halvt varv framåt och en kvarts bakåt för att bryta spånet. Håll tappen vinkelrätt hela tiden för att undvika skev gänga.

Gängsnitt skär utvändig gänga på en stång eller bult, motsatsen till gängtapp som skär invändig gänga. Verktyget monteras i en gängsnitthållare, smörjs med skärolja och vrids likadant med korta framåtrörelser och tillbakadragning för spånbrytning. Vanligt vid tillverkning av pinnbultar eller reparation av skadad ytgänga.

Gänglås är en anaerob vätska som härdar i frånvaro av syre mellan gängorna och förhindrar att skruven vibrerar loss. Blått gänglås (medelstyrka) används på de flesta bultförband och går att lossa med vanliga verktyg. Rött gänglås är permanent och kräver ofta värme för att lossas, används sällan på servicedetaljer.

Nej, gänglås förhindrar att en korrekt förspänd skruv vrider sig loss, men det kompenserar inte för fel moment. Dra alltid till angivet moment med momentnyckel även när gänglås används. För låg klämkraft ger fortfarande glapp och slitage även om skruven kemiskt sett sitter fast.

Planbricka fördelar klämkraften och skyddar ytan mot repor, används under de flesta skruvhuvuden och muttrar. Fjäderbricka ger viss förspänning men rekommenderas sällan på moderna kritiska förband eftersom den kan ge falsk momentkänsla. Låsbricka med taggar används där elektrisk jordning eller extra säkring mot lossning behövs.

Planbricka är helt platt och sprider trycket jämnt över ett större område, minskar risken för att skruvhuvudet trycks ner i materialet. Fjäderbricka är böjd eller har taggar och ska ge en fjädrande motverkan mot lossning, men moderna studier visar att gänglås eller rätt moment ofta fungerar bättre än fjäderbrickor.

Välj popnit med rätt diameter för hålet och en längd som täcker materialtjockleken plus någon millimeter. Sätt niten i verktyget, för in i hålet och kläm ihop handtagen i jämna tag tills spiken knäcks av. Kontrollera att niten sitter tätt utan att materialet buktar, ojämnt tryck ger en lös nit.

En handmanövrerad popnittång klarar oftast nitar från 2,4 till 4,8 mm i diameter med utbytbara munstycken. För grövre nitar över 5 mm eller mycket arbete krävs en hydraulisk eller pneumatisk popnittång som ger betydligt högre dragkraft utan att slita ut handleden.

Prova först en skruvutdragare eller en insexbit i storleken över som slår sig fast i den rundade skallen. Slå bits eller nyckel i skruvskallen med hammare för bättre grepp, eller använd en gripnyckel med excentriska tänder. Värme från varmluftspistol kan också lossa rost som orsakar rundningen.

Körna mitt i bulten, borra ett pilothål centrerat med liten borr och öka stegvis i diameter. Använd en spiralformad skruvutdragare (easy-out) som vrids moturs i hålet, eller svetsa fast en mutter på resten av bulten om den sticker upp och skruva loss med värme och penetrerande olja.

En helicoil är en spiralformad trådinsats som återställer en utsliten eller skadad invändig gänga till originaldimension. Man borrar ur den skadade gängan, skär en ny grövre gänga med särskild tapp, sätter in helicoilen med ett insättningsverktyg och bryter av doppen. Vanligt vid tändstiftsgängor i aluminiumtopp.

Aluminium är mjukt och gängor sliter lätt, särskilt vid överdrag. Använd en gänginsats som helicoil eller en gänghylsa av typen time-sert som har tjockare vägg och tål högre belastning. Borra centrerat, skär ny gänga enligt satsens instruktion och montera insatsen med gänglås för bästa hållfasthet.

En nyloc-mutter har en nyloninsats i toppen som skapar friktion mot skruvgängan och förhindrar att muttern vibrerar loss utan kemiskt gänglås. Nylonet klarar begränsad värme, cirka 100 till 120 grader, och bör bytas ut varje gång den demonteras eftersom låsförmågan minskar efter några användningar.

Tillverkare rekommenderar generellt att byta nyloc-muttrar vid varje demontering, särskilt i säkerhetskritiska förband som hjul, styrning eller bromsar. Nylonlåsningen slits för varje montering och tappar klämkraft. På mindre kritiska ställen kan man återanvända en gång om gängan fortfarande känns trög att skruva i för hand.

En flänsskruv har en inbyggd bricka format som en fläns direkt under skallen, vilket sprider klämkraften utan att en separat bricka behövs. Flänsen kan även ha kuggar som griper i materialet för extra låsning. Vanlig på motor- och kaross­fästen där montagetid ska minskas och risken att tappa en lös bricka elimineras.

Momentet beror på skruvdimension, hållfasthetsklass, gängsmörjning och materialet som klämms. Slå alltid upp exakt värde i bilens verkstadshandbok eller momenttabell från tillverkaren. Som tumregel utan exakta data gäller ungefärliga momenttabeller för torr respektive smord gänga, men verkstadsdata ska alltid prioriteras.

Överdragning kan sträcka skruven bortom sin elastiska gräns så att den permanent förlängs och tappar klämkraft, i värsta fall går den av. Sträckta skruvar ska alltid kasseras, särskilt topplocksbultar av sträckgränsstyrd typ som är avsedda för engångsbruk. Använd momentnyckel istället för att dra efter känsla.

Insex har ett sexkantigt hål och är vanligt på mindre fästen. Torx har en stjärnformad profil med sex spetsar som ger bättre kraftöverföring och mindre risk för slirning, används mycket i moderna motorer. Multitand (XZN) har tolv spetsar och används ofta på topplocksbultar där extremt hög vridkraft krävs utan att runda av.

Applicera ett tunt lager kopparfett eller antikärvmedel på gängan vid montering, särskilt på avgassystem, bromsok och skruvar i fuktiga utrymmen. Undvik dock fett på skruvar som anger torr gänga i momenttabellen eftersom det ändrar friktionen och kan leda till överspänd skruv trots korrekt moment.